stigma

jag ångrar allt jag någonsin sagt åt dej. jag ångrar att jag någonsin öppnat mej för dej. du är inte speciell. du är som alla andra. lika rädd, lika feg, lika full av skit.
.
(du, där. med tobaken i handen. med allt du någonsin predikat emot, tätt intill dina finniga kindben.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0