Hold me, like you held onto life

Ibland när jag tittar på dig och du inte märker det, får jag en plötslig lust att kyssa dig. Inte på läpparna som när man är kär utan på kinderna, pannan, öronen, näsan som man gör åt sin lilla lillasyster när hon gråter över sin försvunna Betty Spaghetti. Ändå vågar jag knappt röra vid dig, av rädsla för att söndra något. Du är så skör, nästan genomskinlig. Vad har du varit med om?

With the venomous kiss you gave me, I'm killing loneliness




A t t  a n d a s .

¤


Var snälla och kom ihåg att denna blogg inte är någon dagbok, utan även om jag skriver om vad jag gör på dagarna ibland så är den först och främst en samling av konstverk. Hoppas att ni gillar mina texter. Skapa. Älska. Lev!

Freedom is just another word for nothing left to lose


Allting står glasklart framför mig, visionen blir starkare för varje gång jag stänger ögonen, och konturerna ökar i skärpa. Hur vi står där, nakna framför spegeln i något rum som inte är vårt. Jag gråter och du röker världens långsammaste joint, stirrar tyst in i reflektionen av dina tomma ögon där någon annan blickar tillbaka från döden, det förflutnas spöke eller drömmarna du en gång var. Golvet är täckt av damm och gamla medicinburkar och det luktar sprit och ruttet kött. En man kommer in genom dörren, hans rörelser känns bekanta men jag ser aldrig hans ansikte. Det är som om det inte riktigt finns där längre. Han stannar till som om han tänker vända om igen men kommer sedan på att han inte har någon annanstans att ta vägen. Jag ser aldrig den andra halvan av rummet men jag vet att där ligger ett dött spädbarn. Hon hette Lucy och hade blåa ögon som sin pappa och ingen matade henne på fjorton dagar. Det är suicide Tuesday för den allra sista gången och jag lyfter blicken från golvet och in i spegeln och möts av ingenting. Bara ett presens och ett ansvar och en mardröm. "Det var bara en mardröm älskling."

RSS 2.0