004
Hej R,
ibland när jag drömmer mej bort händer det att jag går vilse ett tag och låtsaslever i en annan dimension. Jag balanserar vingligt på tråden mellan fantasi och verklighet, skiss-renoverar mitt mentala helvete och målar rosor med glitter på längs väggarna. Det är inte en fråga om någon flyktväg, snarare en oavsiktlig felsväng mot en horisont jag hela tiden aktivt springer undan. Jag vet att du älskar när jag talar i metaforer, du speedade alltid upp i takt med mina oförskämda stöningar. Vi förstod varann så väl, du och jag. Vi åt aldrig croissanter tillsammans.
ibland när jag drömmer mej bort händer det att jag går vilse ett tag och låtsaslever i en annan dimension. Jag balanserar vingligt på tråden mellan fantasi och verklighet, skiss-renoverar mitt mentala helvete och målar rosor med glitter på längs väggarna. Det är inte en fråga om någon flyktväg, snarare en oavsiktlig felsväng mot en horisont jag hela tiden aktivt springer undan. Jag vet att du älskar när jag talar i metaforer, du speedade alltid upp i takt med mina oförskämda stöningar. Vi förstod varann så väl, du och jag. Vi åt aldrig croissanter tillsammans.
003
Hej R,
jag inser nu att jag kanske har överanalyserat det cyniska i min livssituation. Allting är inte så konkret att det går att ta i. En vis vän tappade nerverna med mej här om dagen. "Men vad fan Sarah? Vad är det som du söker efter? Vad vill du att ska hända? Känslan finns där hela tiden, du måste bara hitta den och fånga den. Den finns faktist rakt framför ögonen på dej och har funnits där hela tiden". I den stunden blev jag naturligtvis irriterad. Jag kände att jag hade full kontroll över situationens tomhet på stämningar och att jag visste exakt vad jag pratade om, i stil med en amatörstuderande som argumenterar kring metafysikens lagar på sin första filosofilektion. Igår slog det mej hur löjligt skarpt den här beskrivningen reflekterar mitt förhållningssätt till realiteten. Kanske blir jag egentligen förälskad i varje man jag ligger med, när allt kommer omkring är det bara en definitionsfråga. Något av ett val man gör. Så jag har börjat leta, jag har börjat känna efter. Jag är så rädd R, men du vet hur svag jag är för allt som gör ont.
jag inser nu att jag kanske har överanalyserat det cyniska i min livssituation. Allting är inte så konkret att det går att ta i. En vis vän tappade nerverna med mej här om dagen. "Men vad fan Sarah? Vad är det som du söker efter? Vad vill du att ska hända? Känslan finns där hela tiden, du måste bara hitta den och fånga den. Den finns faktist rakt framför ögonen på dej och har funnits där hela tiden". I den stunden blev jag naturligtvis irriterad. Jag kände att jag hade full kontroll över situationens tomhet på stämningar och att jag visste exakt vad jag pratade om, i stil med en amatörstuderande som argumenterar kring metafysikens lagar på sin första filosofilektion. Igår slog det mej hur löjligt skarpt den här beskrivningen reflekterar mitt förhållningssätt till realiteten. Kanske blir jag egentligen förälskad i varje man jag ligger med, när allt kommer omkring är det bara en definitionsfråga. Något av ett val man gör. Så jag har börjat leta, jag har börjat känna efter. Jag är så rädd R, men du vet hur svag jag är för allt som gör ont.
002
Hej R,
jag tror att jag vet vad du menar nu. Att aldrig kunna falla, åtminstone inte på riktigt. Att förlora den där omedelbara förmågan att bara tappa greppet och fly in i en värld där alla konturer är lite skarpare, där solen skiner lite mera oavsett årstid och där varje ven och artär viskar sagor som får det att kittla i magen. En värld där allt blir lite mera äkta, lite mera sant.
Jag vet också receptet, hur man blir immun. Om man tillräckligt många gånger suddar ut gränsen mellan älskog och affektion, om man leker med kärlekens drycker för annat ändamål, om man gör för mycket på låtsas. Då börjar allting småningom tappa mening eller form. Freud kan prata hur mycket han vill om misslyckade oidipalkonflikter och söndriga objektsrelationer men jag vet sanningen. Vem som helst kan sluta älska.
Ibland när jag lagar pappersflygplan åt barnen på jobbet förundras jag av hur lite som krävs för att locka fram ett leende. De är så skrämmande närvarande på något sätt, upptäcker varje millisekund av positivitet. Jag kan känna mej som om jag betraktade hela världen genom en immig glasruta, för distanserad för att riktigt uppfatta några verkliga konturer. Allting smälter ihop till en svartvit röra av andrum och gester och ibland önskar jag bara att någon skulle ta i mej lite för hårt, på gränsen till brutalt, sådär som du brukade göra.
jag tror att jag vet vad du menar nu. Att aldrig kunna falla, åtminstone inte på riktigt. Att förlora den där omedelbara förmågan att bara tappa greppet och fly in i en värld där alla konturer är lite skarpare, där solen skiner lite mera oavsett årstid och där varje ven och artär viskar sagor som får det att kittla i magen. En värld där allt blir lite mera äkta, lite mera sant.
Jag vet också receptet, hur man blir immun. Om man tillräckligt många gånger suddar ut gränsen mellan älskog och affektion, om man leker med kärlekens drycker för annat ändamål, om man gör för mycket på låtsas. Då börjar allting småningom tappa mening eller form. Freud kan prata hur mycket han vill om misslyckade oidipalkonflikter och söndriga objektsrelationer men jag vet sanningen. Vem som helst kan sluta älska.
Ibland när jag lagar pappersflygplan åt barnen på jobbet förundras jag av hur lite som krävs för att locka fram ett leende. De är så skrämmande närvarande på något sätt, upptäcker varje millisekund av positivitet. Jag kan känna mej som om jag betraktade hela världen genom en immig glasruta, för distanserad för att riktigt uppfatta några verkliga konturer. Allting smälter ihop till en svartvit röra av andrum och gester och ibland önskar jag bara att någon skulle ta i mej lite för hårt, på gränsen till brutalt, sådär som du brukade göra.
001
Hej R,
jag vet inte hur man skickar brev till någon som lever sitt liv på vägarna men jag drömde om dej inatt och trots att mina instinkter fortfarande är inställda på fel frekvens kände jag att du, kanske, tänker på mej ibland och undrar vem jag blivit sen du försvann (det är inte så mycket på grund av att jag saknar dej som jag skriver till just dej, men du kändes som en träffande metafor i min annars flytande värld.) Jag har träffat mycket människor, en del mera intressanta än andra men hittills ingen som lämnat spår. Fast vad vet jag om spår, egentligen?
Solen har slutat lysa här, det är natt mer eller mindre dygnet runt. Du vet att jag inte är någon mysmänniska men på hösten blir jag skrämmande sentimental. Det är nog bra att du inte är här nu, då hade vi båda stått tomhänta och stirrat på varandra. Jag har så mycket mera att säga på morgonen nu för tiden, du skulle bara veta. Jag följer t.om. med på tobak ibland.
Jag älskar mitt jobb. Jag kan se framför mej hur du skrattar när jag säger det till dej, lite hånfullt sådär, på det där sättet bara du kan göra utan att väcka någon vidare naturlig motreaktion. Barnen skickar också kärleksbrev till varandra, de är dock bättre formulerade än mina. "Edit<3Elvin" stod det idag. Sedan när blev skrivarkonsten så jävla mångfacetterad?
ur going down
nu har jag fan fått nog.
delete
okej jag raderade just tre (möjligen fyra?) av mina inlägg. orsaken är hehehe... lite pinsam. men det finns en!! för er som undrar hur det gick med experimentet kan jag iallafall säga att det sket sig. so i suck. now we know that.
greed is good, sex is easy, youth is forever
Jag är på återbesök i mitt tonårslivs smutsigaste korridorer. Mitt täcke fläckas av aceton, blod och kroppsvätskor från främlingar. Jag ristar in mina initialer i er hud och på morgonen beställer jag sushi i alla smaker.
1. Du hade varit en usel Pavlovs hund men du var aldrig lika ful i verkligheten som i mina minnen.
2. Smutsiga händer med krampaktiga tag om min axel samt ett par overkligt blå ögon i extas. Du pratade om anemi, valar och parningsritualer men jag tror inte att jag lyssnade. Jag slängde ur mej en sanning som du skrattade åt. Vi gick i femtiofem minuter. Det regnade.
3. En resa till Piazza Duomo, en vodkalemon för mycket och ett hotellrum som jag har förträngt. Det spelar ingen roll hur många gånger jag försöker måla över situationen i mitt medvetande, med mjuka penseldrag fylla verkligheten med hundvalpar och skratt. Detta är ingen dagbok, jag ljuger aldrig men ingenting är sant.
the results of insomnia
hahaha. om ni undrar vad jag gör när jag sitter uppe på natten...
1 day left to live/1 day left before i start living
den här väskan var en av de tiotusen saker jag fångade idag när jag drog runt i cirklar innan min läkartid. tror jag knappt ens tittade efter vad jag köpte. reminder no1: låt mej aldrig gå ensam på stan när jag är stressad!
I always find myself running through life but this time I think I will be waiting
Laddade ner School of rock. Blev lite amazed av hur mycket den sög.
little miss sunshine
Okej, jag erkänner. Gårdagen blev ännu en sänghängardag. När man väl kommit in i rytmen att ligga hemma och snyfta blir den nästan svår att bryta. Nu skall jag iaf skärpa mej. Ny vecka och nya vindar! To hell with all of ya.
less is more
I ett ögonblick av narcissism, glömska, naiva förhoppningar, förlorar jag mej själv (för hundrade gången) i ett vakuum av dej.
Men, undrar ni, med uppspärrade ögon och rynkad näsa, hur kan hon ta hand om någon annan när hon inte ens tar hand om sej själv? Min mamma gav mej en blomma när jag flyttade ut, mormors gamla eller något sådant.
- "Det här är en lyckoblomma. Om du vattnar den varje dag kommer livet att ge dej guld."
Men, undrar ni, med uppspärrade ögon och rynkad näsa, hur kan hon ta hand om någon annan när hon inte ens tar hand om sej själv? Min mamma gav mej en blomma när jag flyttade ut, mormors gamla eller något sådant.
- "Det här är en lyckoblomma. Om du vattnar den varje dag kommer livet att ge dej guld."
Den tjugosjätte dagen vissnade blomman. Jag är en patalogisk lögnare, jag tar livet av det mesta omkring mej.
Jag balanserar på räcket till en motorväg. Jag är 14 år och livet murar in mej, kväver sönder luften i krav på: attraktivitet, status och sexuell medvetenhet. Min existens är ett faktum, döden är gräset på andra sidan staketet. Främmande och lite mystisk, sådär.
Jag är 19 år och jag ligger i sängen i fosterställning. Ansiktet är begravt i dynan och jag kväver ett skrik. De senaste två åren har jag genomgått åtta kroppsröntgen, fjorton gynekologiska undersökningar och tjugoåtta blodprov. Döden är min skugga och ibland, när jag ser mej själv i spegeln, saknar jag reflektion.
Det är inte en fråga om evig ungdom. Det är inte en fråga om att studera, sällskapa, gifta sej, skaffa barn, åldras och att skjuta upp slutet så länge som möjligt. Att genom plastikoperationer, tabletter eller välstrukturerad kost försöka lura fysiken. Det är en fråga om nu. Jag vill dela nu med dej. Och om jag slutar andas imorgon vill jag ha dej vid min sida. Jag vill att du håller mej i handen och ljuger att jag är förlåten. Jag vill att du kysser mej i pannan som om det var Februari 2010 igen och att du lovar mej att detta bara är en början. Att livet inte är något annat än en fas och att jag har så fantastiskt mycket mer framför mej.
Jag balanserar på räcket till en motorväg. Jag är 14 år och livet murar in mej, kväver sönder luften i krav på: attraktivitet, status och sexuell medvetenhet. Min existens är ett faktum, döden är gräset på andra sidan staketet. Främmande och lite mystisk, sådär.
Jag är 19 år och jag ligger i sängen i fosterställning. Ansiktet är begravt i dynan och jag kväver ett skrik. De senaste två åren har jag genomgått åtta kroppsröntgen, fjorton gynekologiska undersökningar och tjugoåtta blodprov. Döden är min skugga och ibland, när jag ser mej själv i spegeln, saknar jag reflektion.
Det är inte en fråga om evig ungdom. Det är inte en fråga om att studera, sällskapa, gifta sej, skaffa barn, åldras och att skjuta upp slutet så länge som möjligt. Att genom plastikoperationer, tabletter eller välstrukturerad kost försöka lura fysiken. Det är en fråga om nu. Jag vill dela nu med dej. Och om jag slutar andas imorgon vill jag ha dej vid min sida. Jag vill att du håller mej i handen och ljuger att jag är förlåten. Jag vill att du kysser mej i pannan som om det var Februari 2010 igen och att du lovar mej att detta bara är en början. Att livet inte är något annat än en fas och att jag har så fantastiskt mycket mer framför mej.
6 months and still no trace
Har inte lämnat sängen på fyra dagar. Håret är som dränkt i olja och ansiktet fyllt av en vecka gammalt smink. Nu skall jag se 8 Mile, prepövning inför filmen jag skall vara med i. Sedan skall jag ta tag i mej själv. Det blir en iskall dusch, rena kläder och förhoppningsvis något stimulerande program. Adjö sängen, hopefully for good.
Sometimes I feel like 2 seconds before death
10 FAVORITER
Färg: SvartMat: Sushi, kinesiskt & mexikanskt
Musik: Indie/60-tals pop
Film: Psykologiska thrillers eller scifi.
Sport: Är inget större fan av sport, alldeles för lat. Men hästar och ridning är underbart!
Årstid: Sommaren
Veckodag: Fredag
9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: Sjuk och nere.
Smak: Haribos nalle-godis
Kläder: The doors tshirt, den stora rutiga och svarta undies
Bakgrund: Vit vägg
Humör: Sjuk och nere.
Smak: Haribos nalle-godis
Kläder: The doors tshirt, den stora rutiga och svarta undies
Bakgrund: Vit vägg
Ljud: The Pierces
Nagellack: Nada
Tid: 3:17 PM
Omgivning: Ett stökigt rum
Irritationsobjekt: Äckel-snuvan
6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: Ja, den bästa.
Brutit mot lagen: Ja.
Blivit arresterad: Haha, ja.
Badat naken: I alkoholiserat tillstånd, svar ja.
Varit med på TV: På nyheterna någongång, talade om homovigsel.
Kysst någon du inte känner: Ja.
3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Det finns nog inte tre personer. Men kunde berätta det mesta för min förra pojkvän.
Du tycker om: Nelly, Ellen, Caro. Sådär spontant.
Du inte gillar: Tss, easy. Min kollega, min kollega och min kollega. Skämt å sido.
2 VAL
Kaffe eller te: Kaffe.
Vår eller höst: Vår.
1 ÖNSKAN
Att leva ett långt och friskt liv.
Nagellack: Nada
Tid: 3:17 PM
Omgivning: Ett stökigt rum
Irritationsobjekt: Äckel-snuvan
6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: Ja, den bästa.
Brutit mot lagen: Ja.
Blivit arresterad: Haha, ja.
Badat naken: I alkoholiserat tillstånd, svar ja.
Varit med på TV: På nyheterna någongång, talade om homovigsel.
Kysst någon du inte känner: Ja.
3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Det finns nog inte tre personer. Men kunde berätta det mesta för min förra pojkvän.
Du tycker om: Nelly, Ellen, Caro. Sådär spontant.
Du inte gillar: Tss, easy. Min kollega, min kollega och min kollega. Skämt å sido.
2 VAL
Kaffe eller te: Kaffe.
Vår eller höst: Vår.
1 ÖNSKAN
Att leva ett långt och friskt liv.
virgin suicides
-
everytime i hear ur name there's a girl's name in the same sentence
spillde vatten på min röda läderjacka så jag sprang till stan och köpte en ny. hejdå 230e! kom hem och fann att jackan ändå hade överlevt. fml. annars catchat up med världens sötaste sebastian+++
laying in bed eating fazer's blue and zipping orange juice can sometimes feel so amazingly effective
jaha. inga fans av mina exclusive h&m pieces? har hittills endast fått bud av kåta killar som undrar om jag säljer strings. iaf, låter bloppisen stå kvar en stund till så skrik till om ni är sugna!
shitty day vol 2
jag gjorde misstaget att lita tillräckligt på mother nature för att testa sova utan mina sömnpiller. never ever gonna happen again. somnade/vaknade igenom hela natten. hade väckning kvart i åtta för att sjukanmäla mej men vaknade och kände mej frisk så jag tänkte skippa det. insåg dock att min hjärna var helt ur funktion så sjukanmälde mej i alla fall (inget minne av vad jag sade i luren till min boss). vaknade slutligen kl 13 och insåg att jag förr eller senare måste stiga upp ur sängen om jag vill sova imorgon. inser också nu att jag kanske är sjuk ändå. och dagens planer då? svar: städa lägenheten! hoppar upp och ner av excitement redan nu. helvetes jävla skit.
arkiv X
till han som är sårad: jag vet inte när det slog mej, hur eller varför. om det var något du sade eller gjorde så saknar det skillnad, du kunde inte ha varit finare. det är snarare en fråga om inställning, jag var trasig långt innan du såg på mej med dedär svarta ögonen. kanske var det något med dej som påminde om honom, kanske var det tvärtom. men du skall inte hoppas för mycket.
till han som aldrig slutar älska: att du är lika förvirrad som jag är uppenbart. du snubblar omkring som dammens fula ankunge, i ett desperat behov av varma händer under täcket, hud och slemhinnor. jag önskar att jag kunde le åt allt det där. åt dina ridikulösa försök. men sanningen är att varje rykte, varje ord svider allt starkare i kapp med mitt skenande hjärta.
till han som vägrar ge upp: dina vidriga förslag får mej att ligga sömnlös om natten. du finns överallt. i drömmarna, i klubben, på telefonen, i en anspelande kommentar på facebook. minnet av dina smutsiga fingrar kring mina handleder jagar mej tills jag tappar andan och häller i mej tre glas vin. jag tror du är det fulaste jag någonsin skådat.
till han som aldrig slutar älska: att du är lika förvirrad som jag är uppenbart. du snubblar omkring som dammens fula ankunge, i ett desperat behov av varma händer under täcket, hud och slemhinnor. jag önskar att jag kunde le åt allt det där. åt dina ridikulösa försök. men sanningen är att varje rykte, varje ord svider allt starkare i kapp med mitt skenande hjärta.
till han som vägrar ge upp: dina vidriga förslag får mej att ligga sömnlös om natten. du finns överallt. i drömmarna, i klubben, på telefonen, i en anspelande kommentar på facebook. minnet av dina smutsiga fingrar kring mina handleder jagar mej tills jag tappar andan och häller i mej tre glas vin. jag tror du är det fulaste jag någonsin skådat.
fail
Orden tycks alltid leka kurragömma när jag behöver dem. Great conclusion, once again. Skärpning!!!
