l'ultima lacrima

Den här kvällen, en av verklighetens alla hundratals kvällar inkapslade i tidens paradoxa spektrum men ändå, den första och den sista av dem alla. Du ligger drömlöst i sängen med huvudet på dynan och lyssnar till ljudet av älvorna som dansar. Du vet att sången inte är för dina öron men du kan inte låta bli, du åtrår i hemlighet deras slanka höfter, sagolika läppar och faktummet att de endast existerar inuti ditt huvud. För de kan inte slita dig i bitar, de kan inte ens krossa ett fönster med sina snövita, minimala elfenbensfingrar. Någon ropar på dig, sakta och mjukt, på ett sjuhundratusen mils avstånd och även om du hör en röst så låtsas du inte reagera. Du sänker blicken och betraktar dina händer, torkar bort smuts från vänster pekfingernagel. Du hade svarat förut, men det är länge sedan nu, i ett annat universum innan du tappade bort dig.

En älva sätter sig plötsligt på din axel:
Du rycker till och välter ner dina batmanlakan, en present från din mamma på trettonårsdagen som du helt enkelt inte orkat byta ut, och du sträcker febrilt ut handen efter dina fantasiers mytologiska väsen. Varelsen ger ifrån sig ett lättsamt skratt som påminner om din barndom, och viskar sedan med en silkeslen röst -"Om du fick möjlighten att under tre år, resa till en värld du konstruerar själv, begränsad av inget annat än din egen fantasi, skulle du ta den då? Du skulle få leva i den världen i tre år och allt du önskar skulle slå in. Men när denna tid passerat på det sätt som tid passerar på vår jord, då skulle du vara tvungen att återvända till ditt liv. Det är den enda premissen. Skulle du, i den verkligaste av verkligheter, fånga denna möjlighet eller skulle du låta den gå förbi?"

(Sanningen är att alla världar går under, det ingår i konstruktionen av deras solsystem. Varje prins skall falla och varje älva skall förr eller senare tappa sina vingar och bli som alla andra. Då känner ingen igen sig längre. Vi passerar varann på gatan, som maniskt radiostyrda leksaksbilar och stirrar förvirrade in i varandras ögon. Vem är du? Vem är jag?)


Kommentarer
Postat av: ellen

sjukt bra som alltid, författarinna !

2012-01-13 @ 00:07:23
URL: http://wasssupparisienne.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0