arkiv X

till han som är sårad: jag vet inte när det slog mej, hur eller varför. om det var något du sade eller gjorde så saknar det skillnad, du kunde inte ha varit finare. det är snarare en fråga om inställning, jag var trasig långt innan du såg på mej med dedär svarta ögonen. kanske var det något med dej som påminde om honom, kanske var det tvärtom. men du skall inte hoppas för mycket.

till han som aldrig slutar älska: att du är lika förvirrad som jag är uppenbart. du snubblar omkring som dammens fula ankunge, i ett desperat behov av varma händer under täcket, hud och slemhinnor. jag önskar att jag kunde le åt allt det där. åt dina ridikulösa försök. men sanningen är att varje rykte, varje ord svider allt starkare i kapp med mitt skenande hjärta.

till han som vägrar ge upp: dina vidriga förslag får mej att ligga sömnlös om natten. du finns överallt. i drömmarna, i klubben, på telefonen, i en anspelande kommentar på facebook. minnet av dina smutsiga fingrar kring mina handleder jagar mej tills jag tappar andan och häller i mej tre glas vin. jag tror du är det fulaste jag någonsin skådat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0